Skiplinks

  • Tekst
  • Verantwoording en downloads
  • Doorverwijzing en noten
Logo DBNL Ga naar de homepage
Logo DBNL

Hoofdmenu

  • Literatuur & taal
    • Auteurs
    • Beschikbare titels
    • Literatuur
    • Taalkunde
    • Collectie Limburg
    • Collectie Friesland
    • Collectie Suriname
    • Collectie Zuid-Afrika
  • Selecties
    • Collectie jeugdliteratuur
    • Basisbibliotheek
    • Tijdschriften/jaarboeken
    • Naslagwerken
    • Collectie e-books
    • Collectie publiek domein
    • Calendarium
    • Atlas
  • Periode
    • Middeleeuwen
    • Periode 1550-1700
    • Achttiende eeuw
    • Negentiende eeuw
    • Twintigste eeuw
    • Eenentwintigste eeuw
Arte di palabra (1973)

Informatie terzijde

Titelpagina van Arte di palabra
Afbeelding van Arte di palabraToon afbeelding van titelpagina van Arte di palabra

  • Verantwoording
  • Inhoudsopgave

Downloads

PDF van tekst (1.04 MB)

Scans (14.61 MB)

ebook (3.25 MB)

XML (0.12 MB)

tekstbestand






Genre

sec - letterkunde

Subgenre

non-fictie/naslagwerken (alg.)


© zie Auteursrecht en gebruiksvoorwaarden.

Arte di palabra

(1973)–Pierre Lauffer–rechtenstatus Auteursrechtelijk beschermd

Vorige Volgende

15. Kwenta, fábula

Un kwenta ta un kreashon den kwa fantasia tin kampo liber.

Su karakterístika ta su sensiyes sin límite, konektando realidad ku irealidad, transportando nos di tal manera den un mundu maraviyoso. E kwentanan popular (p.e. di Nanzi) i esnan den ‘Echa kwenta’) a nase den pueblo i den bida di pueblo. Generalmente nan ta masha biew. Kon i unda nan a originá nos no sa.

Nos mester tene kwidow ku e kwentanan di Nanzi i no kore bisa ku nan ta netamente di Afrika. Pasobra generalmente tal sorto di kwenta ta kosmopolita. No ku esaki ta nifika ku nan tabatin un fwente so, i ku despwes nan a plama riba henter mundu. Lo ta ku nan a origina na diferente parti.

[pagina 18]
[p. 18]

E tomonan konosi di kwenta ta esnan di Grimm, i esnan den ‘Mil i un anochi’.

Den e tomonan ‘Ora solo baha’ i ‘Djogodó’ tin tal sorto di kwenta.

Fábula

E palabra ‘fábula’ ta derivá di e verbo latin ‘fari’ (papia). Ke men ku un fábula ta basá riba tradishon oral. Den un fábula nos ta mira bida di hende i di animal. E animalnan ta aktwa manera hende. Loke e bestianan ta hasi i papia ta un les pa hende, pa nan no komete mesun eror. Pesei nos por bisa ku un fábula tin su obheto didáktiko. Por sierto na final di un fábula nos sa haña e moral den e ultimo frasenan.

Ta posibel pa bisa ku varios Kwenta di Nanzi ta fábula. Pasobra den e kwentanan aki nos por siña por ehempel ku mester tene kwenta ku ‘gai bibu’ manera Nanzi, pa bo no sali perdí.

E fábulanan di e griego Aesopus (mas o menos 500 P.K.) a bira sélebre den mundu. La Fontaine (siglo 17) tambe ta un kreador importante di fábula.

Probablemente e figuranan Toro Manzinga ku Toro Mansebu (den seú) ta resto di un fábula di origen afrikanu.


Vorige Volgende

Footer navigatie

Logo DBNL Logo DBNL

Over DBNL

  • Wat is DBNL?
  • Over ons
  • Selectie- en editieverantwoording

Voor gebruikers

  • Gebruiksvoorwaarden/Terms of Use
  • Informatie voor rechthebbenden
  • Disclaimer
  • Privacy
  • Toegankelijkheid

Contact

  • Contactformulier
  • Veelgestelde vragen
  • Vacatures
Logo DBNL

Partners

Ga naar kb.nl logo KB
Ga naar taalunie.org logo TaalUnie
Ga naar vlaamse-erfgoedbibliotheken.be logo Vlaamse Erfgoedbibliotheken