Skiplinks

  • Tekst
  • Verantwoording en downloads
  • Doorverwijzing en noten
Logo DBNL Ga naar de homepage
Logo DBNL

Hoofdmenu

  • Literatuur & taal
    • Auteurs
    • Beschikbare titels
    • Literatuur
    • Taalkunde
    • Collectie Limburg
    • Collectie Friesland
    • Collectie Suriname
    • Collectie Zuid-Afrika
  • Selecties
    • Collectie jeugdliteratuur
    • Basisbibliotheek
    • Tijdschriften/jaarboeken
    • Naslagwerken
    • Collectie e-books
    • Collectie publiek domein
    • Calendarium
    • Atlas
  • Periode
    • Middeleeuwen
    • Periode 1550-1700
    • Achttiende eeuw
    • Negentiende eeuw
    • Twintigste eeuw
    • Eenentwintigste eeuw
Mi lenga. Deel 2 (1971)

Informatie terzijde

Titelpagina van Mi lenga. Deel 2
Afbeelding van Mi lenga. Deel 2Toon afbeelding van titelpagina van Mi lenga. Deel 2

  • Verantwoording
  • Inhoudsopgave

Downloads

PDF van tekst (1.70 MB)

Scans (18.27 MB)

ebook (3.35 MB)

XML (0.16 MB)

tekstbestand






Genre

non-fictie

Subgenre

studie
non-fictie/schoolboek


© zie Auteursrecht en gebruiksvoorwaarden.

Mi lenga. Deel 2

(1971)–Pierre Lauffer–rechtenstatus Auteursrechtelijk beschermd

Vorige Volgende
[pagina 9]
[p. 9]

Di dos lesaant.



illustratie
Jankok


Tin ocho sorto (grupo) di palabra: Sustantivo, pronòmber, adhetivo, vèrbo, advèrbyo, preposishon, konhunshon i interhekshon.

Sustantivo:

Esaki ta indiká un persona, un bestya, un kos o un idea.

‘A dal na Adela su sintí ku e mester bay kas ku su kachó’

‘Sinti’ ta indiká un idea.

‘Adela’ ta indiká un persona.

‘Kas’ ta indiká un kos.

‘Kachó’ ta indika un bestya.

Pronòmber

Un pronòmber ta pará na lugá di un sustantivo.

E ta un substituto pa un nòmber.

‘Elias a yuda su tata i su mama, pasobra e tabata stima nan’

‘E’ ta un pronòmber, pasobra e ta na lugá di Elias.

[pagina 10]
[p. 10]

‘Nan’ ta un pronòmber, pasobra e ta na lugá di ‘tata i mama’

Adhetivo.

Un adhetivo ta un palabra ku nos ta pone seka un sustantivo, pa deskribí e sustantivo.

‘Un mucha chikí ku un kabes grandi’

‘Chiki’ ta un adhetivo. E ta bisa algu di ‘mucha’

‘Grandi’ ta un adhetivo. E ta bisa algu di ‘kabes’

Vèrbo.

Un vèrbo ta e palabra mas importante den un frase. Sin un vèrbo un frase no ta kompletu, pasobra un vèrbo ta demostrá un akshon o un sitwashon. Ke men ku e vèrbo ta bisa kiko e sustantivo o e pronomber ta hasi.

 

‘Mario a bay kas’ (Akshon di Mario).

‘Elena tabata malu’. (Sitwashon di Elena).

Advèrbyo.

Un advèrbyo ta un palabra ku ta kalifiká un vèrbo, un adhetivo o un otro advèrbyo.

 

‘Djo a kumindá alegremente ‘Alegremente’ ta deskribí kon el a kumindá. Pwes dcskripshon di e vèrbo ‘kuminda’)

 

‘Felipi ta traha fantastikamente bon’

‘Bon ta un advèrbyo ku ta kalifiká e vèrbo ‘traha’

‘Fantastikamente’ ta un advèrbyo ku ta kalifiká e otro advèrbyo ‘bon’

 

‘Mencha ta mashá goloso’.

Mashá ta kalifiká e adhetivo ‘goloso’

[pagina 11]
[p. 11]

Preposishon:

‘preposishon’ ta nifiká ‘algu poné dilanti’. Un preposishon ta un palabra ku ta pará dilanti di un sustantivo o un pronòmber, pa e por introdusí o indiká relashon di e sustantivo o e pronòmber. den e frase.

 

‘E buki ta riba mesa’

‘Riba ta pone relashon entre e buki i e mesa.

E ta splika unda e buki ta.

Konhunshon:

“Konhunshon” ta nifiká “pegá na otro” o kombina’

Un konhunshon ta kombiná dos o mas palabra, i tambe dos o mas grupo di palabra.

 

Den e pasashi ku ta sigi tur e palabranan kursivo ta konhunshon:

 

‘Mi a skohe mi esposa manera e a skohe su bistí di kasamentu, no pa bunitesa pero pa kalidat. Mi esposa ta un bon muhe i su edukashon ta mas ku sufisyente. Awnke mi por a kasa ku un muhe riku, mi a tuma un ku ta pober ma desente’

Interhekshon.

‘Interhekshon’ ta nifika ‘bentá meymey:’

Un interhekshon ta un palabra tirá entre e otro palabranan, sin ku e tin relashon gramatikal ku nan. Generalmente un interhekshon tin un ‘punto di eksklamashon’ su tras.

Por ehempel. Hepa! Ay! Fwera!

Artikulo indefiní i definí.

Ademas di e ocho sortonan di palabra, tin tambe

1.Artíkulo definí (e) ......................
e hòmber, e kas, e bestya.
[pagina 12]
[p. 12]

En realidat e artíkulonan aki ta adhetivo. E artíikulo indefiní (un) ta referí na kwalke hende o kwalke kos, sin menshoná ningun persona o kos partikular

 

Pero e artíkulo definí ta referí na un persona o un kos espesífiko.

Por ehèmpel: Mi a mira e mucha.

Poli a kumpra e kachó. Den e dos ultimo frasenan aki ta kestyon di un mucha i un kachó espesífiko. No kwalke mucha ni kwalke kachó.

Ehèrsisyo

1.Bisa kwa ta e sustantivonan den e frase ku ta sigi.
Ayera Nichi a guli un ninichi. E mester a bebe un prugashi i su manisé ora e mucha a bay af, e ninichi a sali kai den wea. Su mama a keda masha kontentu.
2.Menshoná e pronòmbernan den e frasenan ku ta sigi:
Monchi, Toya ku mi a bay laman. Nos a landa hopi. Tabatin basta hende i nan a gosa meskos ku nos. Monchi si tabatin poko myedu di awa. E di ku laman ta muchu friw. Mi ta kere ku boso tambe ta gusta landa.
3.Kwa ta e adhetivonan den frasenan ku ta sigi:
Tin diferensha entre ‘un bon hende’ i ‘un hende bon’ Yanshi a traha un kas masha bunita, ku tur su bentananan di glas.
Perkurá pa hamas nan bisa ku bo tin mala lenga.
4.Bisa kwa ta e vèrbonan den frasenan ku ta sigi:
Nos tur mester kome, bebe i drumi, pa nos no bira malu ni muri.
Asina Ismael a yega kas, el a kita su paña, kai drumi mesora. Su kurpa tabata mashá kansá.
[pagina 13]
[p. 13]
5.Menshoná e advèrbyonan den e frasenan ku ta sigi:
Edgar a keda mirami ku kara seryo.
Komo mi sa ku e ta un hòmber mashá kalmu, mi no a preokupá. Ma den esei el a bira lomba, kore bay teribel duru.
6.Kwa ta e preposishonnan den e frasenan ku ta sigi:
Den kas tabatin un silensyo. M'a tira un bista riba e oloshi na muraya. Tabata dyes pa djesdos. E pushi drumí kantu di porta a lanta kabes i skucha. Pasobra el a tende un zonido pafó di kas, meskos ku mi. El a bay skonde bow di mesa i ami a drenta den kamber
 
7.Bisa kwa ta e konhunshonnan den e frasenan ku ta sigi:
Kayochi a bira malu. Sinembargo ningun hende no a bin bishité. Pasobra e no tabatin ni famia ni konosí. Pero dia el a muri, mesora a blo famia, pa buska kiko Kayochi por a laga.
8.Menshoná e interhekshonnan den e frasenan ku ta sigi:
 
Hesusey! Esta un doló duru. Owtonan a kore pasa - vyup vyup - den kaya. O, o! Ta ki moda esei? Che! Aki den ta hole stinki. Fuñèkè!
Ami si no ta riska mi bida.
9.Kwa ta e artíkulonan definí o indefiní den e frasenan ku ta sigi. (Tene kwidow)
 
Awor aki e ta bay su kas, pasobra tin un hende ta wardé. Mi tin un presentimentu ku e kaso aki ta bin resultá kompliká. No ta un problema so, pero tres huntu. E persona ku ta speré ta un polis.


Vorige Volgende

Footer navigatie

Logo DBNL Logo DBNL

Over DBNL

  • Wat is DBNL?
  • Over ons
  • Selectie- en editieverantwoording

Voor gebruikers

  • Gebruiksvoorwaarden/Terms of Use
  • Informatie voor rechthebbenden
  • Disclaimer
  • Privacy
  • Toegankelijkheid

Contact

  • Contactformulier
  • Veelgestelde vragen
  • Vacatures
Logo DBNL

Partners

Ga naar kb.nl logo KB
Ga naar taalunie.org logo TaalUnie
Ga naar vlaamse-erfgoedbibliotheken.be logo Vlaamse Erfgoedbibliotheken